Klippet ovan kommer från U.S. Forest Service som är en del av det amerikanska jordbruksdepartementet.
I ett land som Sverige, med våra unika förutsättningar i allemansrätt, friluftsliv, geografi, naturnärhet även i urbana miljöer är det för oss märkligt och bekymmersamt att vi inte kommit längre. I synnerhet när forskningen otvetydigt pekar med hela handen i en uttalad tydlig riktning.
Det är tydligt att vi också allt för lätt hamnar i ytterligheter. Från vårt håll blir vi oförtjänt klassade som ”miljömuppar”som vill förbjuda katederundervisning och lärplattor. Inget är längre från sanningen, men om verkligheten ENBART består av katederundervisning, stillasittande, skärmtid med ”blåljus” och ”swipande” – ja, då har vi problem. Målet måste ju rimligen vara insikten av att kombinationen av IT/inomhus/stillasittande tillsammans med utelärande/naturnära upplevelse/rörelse är ett effektivare sätt att uppnå de mål man satt upp. Detta låter ju självklart och enkelt men upplevs uppenbarligen omöjligt och otidsenligt då mycket lite implementeras trots enorma behov.
En analogi går att finna med de forskningsstudier som för några år sedan visade hur farligt det var att sitta ned och arbeta, och den livsförkortade effekt detta har helt oavsett hur mycket man sedan motionerar. Det här bidrog till att mängder av arbetsplatser investerade i höj- och sänkbara skrivbord. Den praktiska följden blev dock att de flesta enbart då började stå upp och jobba. För några år sedan kom de första studierna som visar att stillastående i princip är lika ohälsosamt som stillasittande. Skrivborden var höj – OCH sänkbara. Det är här det skär sig för den moderna människan. Dynamik kontra monotoni. Vi går helt enkelt från den ena extremen till den andra.
Människan som art är generalist, inte specialist. Det innebär att våra behov är omväxlande och våra kapaciteter vitt skilda. I en tid där stor del av dygnets timmar upptas av stillasittande, monoton skärmtid finns också större behov av rörelse och utevistelse, annars befästs de problem vi idag ser öka, inte minst bland barn och unga. Detta är viktigt att förstå och finns välgrundat i vetenskapliga studier.
Vitamin N
Vitamin N (Natur) som Richard Louv, författare till ”Last Child in the Woods” kallar det, är en vital del av människans förutsättning för ett gott, friskt och utvecklande liv. Inte minst för yngre generationer som har en helt annan ingångspunkt än tidigare generationer bl a tekniskt och ökad urbanisering. Här är 10 anledningar till varför detta är fundamentalt idag (forskningshänvisningar hittas på Richard Louvs hemsida, länkad i hans namn ovan)
- Ju mer högteknologi vi omger oss med, desto mer ute- och naturvistelse behöver vi.
Det är en mänsklig rättighet att ha en meningsfull koppling till naturen. I princip alla interna biologiska processer ska fungera integrerat med yttre biologiska processer i vår miljö. Med denna rättighet följer också skyldigheter. Medvetenheten om dessa skyldigheter (ex som i Allemansrätten) är de som ligger till grund för verklig hållbarhet lokalt och globalt. Få skulle idag ifrågasätta allas (särskilt ungas) rättighet till Internettillgång. På precis samma sätt behöver vi ha samma tillgång till den naturliga världen eftersom den är en fundamental del av vår neurologi och biologi. - Människans nervsystem och hjärna behöver exponering av, och kontakt med, naturliga miljöer för att fungera optimalt.
Det är inte en ”känsla”, eller ”hitte på”. Forskning visar att människor, oavsett kultur, dras till bilder och uttryck av den naturliga världen. Krukväxter, tapetmönster, färger eller konst visar alla på människans dragning åt det ”naturliga”. 200 000 års evolution i naturlig miljö förklarar kanske varför vi föredrar att bo på vissa platser med en särskild typ av utsikt, även om de flesta idag mycket sällan spenderar tid i den ”utsikten”. - Lidande uppstår när kontakten med naturliga miljöer bryts.
Den australiske professorn Glenn Albrecht, chef för Institute of Sustainability and Technology Policy vid Murdoch University, har myntat uttrycket solatalgia (av latinska solacium – tröst/vederkvickande och grekiska –algia -smärta). Han definierar det som den djupa smärta som upplevs då platsen man tillhör, bor och älskar förstörs och står under hot. Ett symtom på detta idag globalt kan tyckas vara den ”klimatångest” som många drabbas av, då ju vår hantering av vår boplats jorden under kort tid skapat stora problem och utmaningar, helt oavsett de långsiktiga skiftningar som förekommer naturligt i klimatförändringar. - Naturen väcker och vässar våra sinnen.
Färsk forskning visar på att människor har förmåga att spåra med sitt luktsinne. Militära studier visar att soldater uppvuxna på landsbygd eller i naturnära miljöer i mycket större utsträckning ser, hör och känner doft av sådant som går deras kollegor förbi. I soldaternas kontext är detta sådant som har rent överlevnadsmässiga utfall.
Att känna doft är inte en uråldrig förmåga som inte behövs i det moderna samhället. Doft är intimt sammanbundet med smaksinnet, och aktiverar delar i hjärnan och hormonsystemet som annars får slumra för att sedan trubbas av och degenerera. Ett bra exempel på hur luktsinnet kraftigt förhöjs relaterat till hormonella förändringar är när gravida mödrar plötsligt äcklas av eller upplever dofter som människor runt omkring dem inte märker. Det är en mycket gammal och effektiv del i försvaret runt fostret, och förhindrar att mamman äter något som skulle kunna skada barnet. - Natursmarta individer och organisationer presterar bättre.
Utomhustid, särskilt i naturmiljöer, ”triggar” och vårdar våra ”naturneuroner” och naturliga kreativitet. Vid University of Michigan har man påvisat hur minneskapacitet, fokus och uppmärksamhet ökar med uppåt 20 procent efter bara en timmas naturvistelse.
På arbetsplatser som är designade med natur i åtanke påvisar man högre produktivitet och mindre sjukfrånvaro.
”Gående möten” är något som på sistone blivit allt populärare. Studier visar att även omgivningen – en ”grön” eller stadsmiljö – påverkar kvaliteten på dessa möten. - Naturen läker och återhämtar oss.
Forskning vid Pennsylvania University visar att patienter som låg på rum med utsikt över naturområden hade kortare sjukhusvistelse, mindre behov av smärtlindring och färre negativa kommentarer om sin sjukhusvistelse jämfört med patienter vars rum vätte mot en annan husvägg.
Japanska studier har senaste tio åren tydligt visat hur några timmars naturkontakt var vecka normaliserar blodtryck, avsevärt höjer NK-cellsnivån (vårt immunförsvar för cancer och tumörer), minskar stresshormon (kortisol & adernalin) samt normaliserar serotoninnivån (humörreglerande, tarmfunktion, sårläkning, sömnreglerande, sexualreglerande mm). - Naturvistelse ökar psykologiskt välbefinnande och minskar depression.
Svensk forskning visar att löpare som tränar i en naturligt grön utemiljö känner i högre grad känner sig återställda, upplever mindre mindre stress, oro, irritation och nedstämdhet än människor som förbränner samma mängd kalorier i en människoskapad urban miljö. - Naturnära vistelse är relationsskapande.
Kontakter och relationer mellan djur och människa påvisar tydligt förhöjda värden av de hormoner och den neuron-aktivitet som behövs för sociala relationer och empati. Vid Universitet i Rochester har forskare visat att naturkontakt och naturliga miljöer gör människor mer benägna att skapa och upprätthålla nära relationer med sina medmänniskor, värdera gemenskap i grupp högre grad och även visa större generositet gentemot andra. - Naturnärhet är gränsöverskridande.
Utöver den forskning som redan finns, visar de senaste trenderna på ett naturnära och ekologiskt förhållningssätt även i mellanmänskliga relationer. Friluftsfrämjanden, vandringsleder, trädgårdsskötsel och egenhushållande, ”gröna gym” mm är goda exempel på aktiviteter på uppgång som också är gränsöverskridande åldersmässigt, socialt och geografiskt. Att delta i aktiviteter i en befrämjande miljö tillsammans skapar skarp kontrast till ”egen tid”, timtal av egen skärmtid och stillasittande och den individualism dessa beteenden skapar. - Framtiden står på spel!
Både forskning och erfarenhet visar hur viktig naturkontakt och utevistelse i naturnära miljöer är för vår hälsa, kognition, psykologi och socialt. Det egentliga behovet ligger på samma plan som att vi behöver dricka vatten för att överleva. På samma sätt behöver vi naturen för att överleva och leva. Inte bara som skafferi eller för konsumtion. Nej, hela vår fysiologi bygger på att vi får den stimuli som vi under hundratusentals år utvecklats för. När den kontakten bryts kostar det något, och det är precis de kostnaderna vi står inför idag.
Allt detta är helt irrelevant om vi fortsätter att förstöra de naturliga miljöer som finns runt omkring oss. Genom ökad medvetenhet och kunskap kan vi förändra detta och ge barn och ungdomar den kontext och uppväxtmiljö som är nödvändig för att skapa ett äkta hållbart sätt att leva på. Det ena ger på så vis det andra.
